Ja, så var tiden i Sävehof över för denna gång. Inte för att Fredrik gjort dåligt ifrån sig utan för att han längtade hem. Tjej, kompisar, slippa laga mat, ta hela ansvaret själv, ensamheten i egen lägenhet mm. Ja, något har han väl lärt sig och utvecklats har han. Ingen tvekan om att Sävehof är en mycket bättre klubb att utvecklas i är Kropps men det är ju inte det som betyder allt. Även om man tar SM - guld så skall det vara kul, det är det viktigaste med idrotten. Och kul var det inte längre för Fredrik, tränade för att det skulle tränas och spelade för att han skulle spela och prestera, inte för att det var kul.
Men både sportchefen och tränaren i Sävehof hoppas att han kommer tillbaka. Skolan i Göteborg, Rikshandbollsgymnasiet, skall han gå kvar i. Så har han Sävehofs sportchef, Jerry Hallbäck, som tränare i handboll på skolan och de har koll på honom. Han vann ju även SM för gymnasieelever i maj. Just nu är det iaf Kropps som gäller för Fredrik och som sagt, det viktigaste är att hitta glädjen igen och ha roligt.
Fredrik tyckte dessutom att det var roligare att ta silver i SM med Kropps än att ta guldet med Sävehof. Men det är klart, när Kropps P92 tog silver i SM hade de ju en kanontränare som de tyvärr inte lyckades behålla. Han huserar i Lysekil nu och hoppas på ett framgångsrikt år där. Och Fredrik får nog ett framgångsrikt år i Kropps. Hoppas att det går bättre för Kropps när han är tillbaka för detta året när Fredrik var i Sävehof så tog sig inte Kropps till slutspelet i SM för a-pojkar.
Ja, min inställning till att Fredrik går tillbaka är positiv, det viktigaste är att han mår bra. Min inställning till Kropps som förening är dock inte lika positiv. Dock har jag ingen större erfarenhet av föreningen efter delningen till tre föreningar. Min innan när det hette GFK så var det en katastrofal förening, på alla håll och kanter. Ekonomiskt, organisatoriskt, ledarskapsmässigt mm. Men, den tiden är förbi nu och jag hoppas att Kropps mår bättre som förening nu. Damerna verkar må bra, där spelar min kära svärdotter, Malin, och stortrivs.
Kroppsare kommer jag dock aldrig att bli. Naturligtvis hejar jag på det lag Fredrik spelar i men det hade jag gjort om han så spelade i Ystad. Nej, mitt hjärta tillhör UHK för alltid. Det var en underbar förening!
Nog gnällt, kan nog få lite skit för det men det är det värt!
Fredrik i landslagskläderna.